Daisy Gilardini
Daisy Gilardini är naturvårdsfotograf som specialiserat sig på polarområdena, med särskilt fokus på Antarktis djurliv och nordamerikanska björnar. Hon kommer ursprungligen från Schweiz men bor nu i Vancouver, Kanada. Hon blev förälskad i Antarktis under sin första resa dit, 1997, och har sedan dess ägnat stora delar av sin tid åt att fotografera polarområdena. Daisy har deltagit i nästan 70 expeditioner till Antarktis och Arktis under de 21 år hon arbetat med polarutforskning. En av hennes tunga meriter är att hon har skidat den sista breddgraden till Nordpolen.
Plats: Svalbard Islands, Norway
Datum: 10:e juli 2022
Extremernas hjältar
En intervju med Daisy Gilardini.
Daisy på Svalbard där hon fotar med en kulled i Serie 4 och stativet Systematic.
Möt Daisy
Resan mot det extraordinära.
När började du fotografera och hur blev du professionell fotograf?
Jag har sedan barnsben älskat natur och djur och ville som liten bli veterinär. Livet blir dock sällan som man tänkt sig och jag blev i stället revisor och finansiell rådgivare. Efter att ha tagit min magisterexamen startade jag eget företag. Jag la upp en gedigen affärsplan och organiserade livet så att jag kunde balansera mitt vardagliga arbete med att resa och utöva mitt största intresse, naturfotografering. Jag började ta på mig egna fotouppdrag och efter ett tag fick jag anlita en assistent för att hjälpa till med redovisningsföretaget.
Dock kände jag mig alltid ouppfylld varje gång jag återvände till kontoret och började då skriva artiklar för tidningar som kunde vara intresserade av att publicera mitt arbete. Det var som att ha två heltidsjobb. Mina dagar började klockan sju på morgonen och slutade vid midnatt, sju dagar i veckan. Jag har alltid trott att jag, med hjälp av mina tre ledord: passion, tålamod och uthållighet, skulle lyckas i slutändan. Mitt arbete publicerades till slut allt oftare och 2006 blev jag fotograf på heltid.
Varför valde du att bli naturvårdsfotograf och varför fokusera på polarområdena?
Jag drevs av önskan att tillbringa mer tid i vildmarken, att knyta an med naturen och fånga vilda djurs skönhet med min fotografering.
Det dröjde dock inte länge innan jag insåg att dessa vilda djur och miljön de lever i står inför utmaningar som inte går att mäta mot något annat.
Min filosofi i livet har alltid varit att följa sitt hjärta och leva mina drömmar. Jag har inte valt att fokusera på ett ämne. Det är mer en fråga om att göra det jag brinner mest för.
Jag älskar kylan och har alltid haft en koppling till djuren som lever i de trakterna. Därför blev det så att jag fokuserar på polarområdena.
Vilken är din största ambition som professionell fotograf?
Mitt mål har alltid varit att genom min fotografering uppmuntra människor att hitta tillbaka till Moder Jord. Med hjälp av slående bilder försöker jag väcka känslor och empati på ett sätt som så småningom kan uppmuntra människor att ändra sitt dagliga beteende och hur de ser på världen. Ju mer engagerade vi är, desto mer sannolikt är det att vi också gör något aktivt.
Isbjörn som går över den isiga snön.
Daisys utrustning
Försäkra dig om att aldrig behöva kompromissa.
Vad är så speciellt med Gitzos utrustning att du väljer den bland allt annat som finns på marknaden? Hur påverkar dina extrema arbetsförhållanden ditt val av utrustning?
Som naturfotograf i polarområdena arbetar jag i några av de mest utmanande miljöer som finns på jorden.
Ute i fält måste jag dagligen tampas med kyla, regn, snö och is. Därför måste min utrustning vara tålig, pålitlig och precis.
Aldrig, under alla de år som jag arbetat med Gitzo, har min utrustning svikit mig. Exempelvis är den nya Series 4 kulleden den bästa jag någonsin arbetat med.
Daisy när hon använder kulleden Series 4 och stativet Systematic.
Vilken utrustning har du oftast med dig på en expedition?
Min standardutrustning består av tre spegellösa kamerahus från Nikon, sex stycken Nikkor-objektiv som täcker upp allt från 14mm till 800mm, Nikonkikare, en Lowepro Whistler II-ryggsäck, två eller tre stativ (Mountaineer/ Systematic/ Traveler), tre kulleder (Gitzo Series 4 kulled, vätskedämpat gimbalhuvud och en tvåvägs vätskedämpad kulled), Gitzo enbensstativ och en Gitzo mikrofonbom (för undervattensfotografering).
Två pingviner och deras barn.
En fjällräv som sover i solljuset.
Rama in det extraordinära.
Att fånga prisvinnande fotografier.
Du säger ofta att, "Vetenskap är hjärnan medan fotografi är hjärtat". Det är ett väldigt starkt och suggestivt sätt att beskriva det. Varför tycker du att det är så?
Fotografering är inte bara en konstform. Det är ett av de viktigaste och starkaste kommunikationssätt vi har. Det är ett universellt språk som förstås av alla, oavsett hudfärg, tro, nationalitet och kultur.
Mycket av bildernas kraft ligger i omedelbarheten. Vetenskapliga studier har visat att människor minns 10% av vad de hör, 20% av vad de läser och 80% av vad de ser. Hjärnan bearbetar bilder 60 000 gånger snabbare än text.
Bilder av vackra djur som isbjörnar och pingviner i kombination med ett starkt bevarandebudskap, förenar människor på en djup känslomässig nivå och sätter allt i ett mycket större och mer immateriellt sammanhang där fokus ligger på exempelvis klimatförändringar.
Medan vetenskapen tillhandahåller data som förklarar problem och föreslår lösningar, verkliggör fotografi dessa problem. Vetenskap är hjärnan, medan fotografi är hjärtat.
Vi behöver båda om vi ska inspirera till den typ av beteendeförändringar vi behöver för att bevara och skydda miljön. För naturen och för oss.
Inspireras
Läs om Daisys hisnande resa på Antarktis.
ANTARKTIS
En Gitzo Story av Daisy Gilardini
LÄS BERÄTTELSEN